bibliotekarie

Ny blogg: Parker 51

2009-11-29T15:40:00.001+01:00

Den här bloggen somnade, men det är dags för en ny: Parker 51 som är min privata blogg om yrkesrelaterade saker: bibliotek, teknik, personlig effektivitet, projektledning och vad jag nu intresserar mig för i skrivande stund. Läs gärna den!

Ge dem vad de vill ha!

2007-11-15T16:15:00.000+01:00

Vi pratade om faran med att ge bibliotekskunderna det de vill ha. Det finns en rädsla för utarmning och kommersialisering, men är man inte lite orättvis mot dem då? I dagens bibliotek är det alltsomoftast den svenska, bildade elitens smak som fått råda- av den enkla anledningen att personalen oftast hör dit. Visst har man, speciellt i städernas ytterområden, börjat försöka anpassa utbud och innehåll också utifrån de tysta marginaliserade grupperna som inte ber om något. Men även om de skulle be om något tror jag inte det finns risk för utarmning av den så kallade kvaliteten. Alla de bildade, svenska kunderna finns ju kvar. Resultatet blir bara ett bredare utbud som mer refklekterar kundunderlaget.

P.S. Jag kunde visst inte hålla fingrarna i styr i alla fall...jag är tillbaka;-)

Dags att lägga av

2006-05-05T09:45:00.000+02:00

Under de månader som jag varit bortrest har bloggbiliotekarierna förökat sig exponentiellt. En rimlig slutsats blir att eftersom de verkar ha mer tid och energi över, så lägger jag ner den här bloggen och fokuserar på annat - inte för att det blivit så mycket av det på senaste men ändå:-) Vi ses i något annat forum!

Problem med kommentarer

2006-01-28T10:24:00.000+01:00

AEr ju egentligen bortrest, foer tillfaellet i soedra Indien-OOty naermare bestaemt men raakade se att det var naagot lurt med kommentarer som inte doek upp. Nu boer det vara fixat.

Googles nyhetsbrev för bibliotekarier

2005-12-20T11:18:00.000+01:00

Google har börjat producera ett nyhetsbrev för bibliotekarier. I första numret berättar de (så gott det går utan att avslöja affärshemligheter) hur man samlar och rankar resultat. Kan ju bli interessant att följa utgivningen här. Vissa bibliotekarier ser ju google som sin värsta konkurrent, vissa tycker inte alls google är intressant.

Omvärldsbevakning

2005-12-20T11:04:00.000+01:00

Red Viking journal är en intressant blogg man kan följa. Ingmar Lindmark, frilansjournalist för både Computer Sweden och Biblioteksbladet skriver här (på engelska) "IT-trends, facts & figures. See the latest forecast highlighted from industry reports" . Lovande omvärldsbevakning inom teknikområdet med andra ord, det som vi bibblisar brukar vara lite dåliga på. Ge gärna tips på andra bra ställen för sådan bevakning!

Nu tar dock bibliotekarie lång semester och återkommer i början av april. Kanske hör jag av mig från Bangalore eller så...

Film: hur använder man opac?

2005-11-15T16:30:00.000+01:00

Bibliotekens opac-kataloger är inte världens mest tydliga redskap. Stockholms stadsbibliotek arbetar på att göra den bättre men i väntan på den optimala lösningen har man tagit fram en vägledning i form av en 2 minuters flashfilm. Där får man snabbt lära sig göra en enkel sökning efter en bok och att lokalisera den på biblioteket. Än så länge hittar man filmen på startsidan i listan över nättjänster i mitten, men man hoppas ju den dyker upp i själva opacen...

Hitta bloggar

2005-11-11T11:02:00.000+01:00

Någon undrade hur man egentligen hittar svenska bloggar och det är ju intressant. Delvis hittar man ju bloggar genom andra bloggar och medier, men om man vill söka upp andra eller inte har någon startpunkt så finns flera möjligheter. Förutom stora internationella sökmotorerna för bloggar(Daypop, Technorati, Feedster) så finns också svenska förteckingar och sökmotorer. Några som kan nämnas är Bloggportalen, Feeder, Nyligen, Sweblogs. En special är Bibfeeds som samlar blogginlägg från Norge, Sverige och Danmark. Bra om man vill komma igång och bevaka just biblioteksbloggar.

2005-11-03T13:12:00.000+01:00

SSB använder blogg för biblioteksplan

Stockholms stadsibibliotek håller på att ta fram en ny biblioteksplan för de närmaste fem åren. Denna gång använder man sig av en blogg för att kunna kommunicera och få in synpunkter. Bra idé tycker jag: använd befintlig teknik för många olika informationsbehov. En blogg måste inte satsa på så många läsare och så bred publik som möjligt, snarare är motsatsen bättre eftersom de som är intresserade blir mer engagerade. Målgruppen i detta fall är väl snarast Stockholms stadsbiblioteks personal men också kommunivånare och politiker. Det hindrar ju inte alla andra från att gå in och se vad som händer...

2005-11-01T16:19:00.000+01:00

Ingen walk-in-use på högskolebiblioteket i Borås

På högskolebiblioteket i Borås har man valt att inte utnyttja den rätt man har till så kallad "walk-in-use". Jag kan alltså inte gå in på biblioteket och utnyttja deras digitala resurser i form av databaser och annat utan att vara inskriven vid högskolan. Blev i ärligehetens namn lite chockerad, trodde att den svenska modellen där man i hårda förhandlingar med leverantörer fått fram avtal med "walk-in-use" som standard fungerade och utnyttjades. Vad händer med tredje uppdraget, högskolelagen 1 kap 2 §: "Högskolorna skall också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet"? Nu fick jag visserligen specialtillstånd för att jag var bibliotekarie på konferens men principen är helt galen! Har någon uppmärksammat detta på andra ställen? Synpunkter?

2005-09-30T13:24:00.000+02:00

Virtuellt referensbibliotek

Referensbiblioteket är en ny länksamling från lånecentralerna i Malmö Stockholm och Umeå. Databaser och informationskällor av referenskaraktär lämpliga för folk- och gymnasiebibliotek ska enligt deras egen uppgift finnas med. Precis som Mölndals välanvända katalog är den uppställd enligt SAB. Lanserad nu i september och på Bok och bibliotek visad den i egen monter, D01:16.

2005-06-03T15:25:00.000+02:00

Ikoner skriver om Teknikaliteter
Snubblade över förra numret (dvs 2005:2)av Btj:s tidskrift Ikoner och hittar en artikel om bloggar och bibliotek. Trevligt nog skriver de både om kollegornas Biblioteksbloggen och vår egen Teknikaliteter - och vår är med på bild också. Tvyärr finns inte årets artiklar tillgänglia via webben utan man måste leta rätt på den tryckta.

2005-05-19T07:37:00.000+02:00

Reservera innestående medier
Hur många bibliotek gör det möjligt att reservera innestående medier? Att reservera utestående gör väl alla, det är ganska enkel hantering. När boken returneras av av den som har den nu, så slår reservationen till och personalen gör den redo för den som reserverat och skickar ut meddelande -mer eller mindre automatiserat. Våra bibliotekssystem gör det tekniskt möjligt att reservera även böcker som finns på hyllan, men känner inte till någon som också utnyttjar funktionen - gör du? Meddela mig i så fall! Givetvis är det en service man borde erbjuda, men samtidigt också tänka på hur man gör det.

De diskussioner jag har hört skulle leda till en tjänst som genererar mycket nytt trivialt arbete på biblioteket. På mitt biblitotek arbetar vi just nu mycket med automatisering för att skapa tid för tillväxt hos medarbetarna. I klartext: vi installerar utlånings - och återlämningsmaskiner så att att låntagarna får göra mer själva av det monotona och skadliga arbetet.På så sätt frigörs biblioteksassistenter som därmed kan göra mer kvalificerat arbete såsom enklare informationsuppgifter och enkla biblioteksvisning. Och som ett dominospel påverkar detta bibliotekarierna genom att de blir avlastade med de enkla uppgifterna och kan ägna sig åt de mer kvalificerade referensuppgifterna, utveckla nya tjänster etc. Allt detta utomordentligt, men...

Vad man nu pratar om är att införa tjänsten reservation av innestående medier och att faktiskt gå och plocka dem på hyllorna och ställa undan till låntagarna. Det vill säga: nytt, manuellt, tidskrävande och tungt arbete. Det var väl inte det vi skulle göra? På ställen i USA och Australien har man tjänsten, men utför den något annorlunda: man lägger i bibliotekssystemet en "hold" på boken och den är inte möjligt för utlån till någon annan men låter boken stå kvar på hyllan så att låntagaren själv får komma och ta den där. Givetvis kräver det att man har ordning på hyllorna, tillförlitliga stöldlarm etc men annars tycker jag det låter som en bra idé att fundera på. Man erbjuder en ny bra tjänst för låntagarna men tar inte på sig nytt trivialt manuellt arbete. Synpunkter?

2005-05-19T07:31:00.000+02:00

Svenska avundsjukan
Fick synpukter från en kollega på att bloggen inte innehåller mer material. Intressant att det är så viktigt att kritisera det andra gör i stället för att göra saker själv. Men det är så klart enklare. Att själv producera något kräver tid, energi och engagemang. Att kritisera någon annans arbete kräver bara lite tid och ordsvada. Förstår inte mig riktigt på det hela. Materiell avundsjuka, visst kan jag vara avundsjuk på något rolig pryl någon har och själv vilja ha. Men att racka ner på det som någon gjort, eller som i detta fallet att någon gjort för lite. Det begriper jag inte. Åtminstone inte när det är helt frivilliga uppdrag som man gör i mån av tid, alltså inte ett uppdrag man fått från chefer eller motsvarande. Eller är man så osäker på vad man själv gör att man känner sig hotad? Ja, ja, den svenska avundsjukan lever vidare kan man konstatera.

2005-03-22T17:06:00.000+01:00

Hoppsan, blev visst alltför uppslukad av den andra bloggen på jobbet: Teknikaliteter och har försummat min egen...Nåja nytt försök

Länge leve public service!
Mycket skäll får det, men personligen är jag rätt förtjust i public service. Sveriges radio har länge varit föredömliga med webbradio. Sveriges Television har haft svårare med rättigheter men börjar rycka upp sig markant. Nu har de startat någon kallat "Öppet arkiv" där man visar delar av det digitala arkivet. Ännu så länge bara en bråkdel av det totala arkivet, allt är inte digitalt arkiverat och rättigheterna är som sagt problematiska. Av det skälet kan man inte heller få någon musik.

2005-01-07T13:11:00.000+01:00

Tsunamirapportering - en sen reflektion
Bortrest inom landet under jul- och nyårsledigheten och därtill datorlös kändes som en frånkopplad existens. Mer än jag kanske önskade just denna gång. Chocken över att se alla de platser jag besökt och tyckt om förstöras och människor i mängd försvinna är mer än man kan förstå på kort sikt. Trots allt obehag vill man veta mer. Om platserna i Thailand hör jag mycket, men om mina paradisöar i indiska Andamanerna är nyheterna mer tunnsådda.

Kommer hem till dator igen och får botanisera bland överflödet av informationsflöden. Fastnar mest för Jonas Söderströms artikel i Blind höna, där han pratar om informationsövertaget som de nya snabba kommunikations- och medieformerna gett. Många vet mycket väldigt fort, vilket också kan förklara den massiva agressiva kritik som riktas mot Sveriges ledning.

SvD har samlat länkar till bloggar och andra sajter och leder vidare till artiklar om bloggars betydelse.

DN har en förträffligt enkel animation (långt ifrån de high-tech varianter jag sett på andra ställen) som förklarar hur tsunamin uppstår. Från startsidan finns länk till "rörlig grafik".

Min favorittidning The Guardian producerar förutom sin vanliga tidning och sajt också några bloggar inom olika områden. Deras nyhetsblogg känns relevant men jag har inte hunnit titta så mycket.

2004-12-23T08:53:00.000+01:00

Jul på hemmaplan betyder mestadels jul med familjen, julledigt i bästa fall, goda böcker och annan läsning. Lite julläsning på nätet finns ju också, jag vänder mig med förtroende till det lilla landet i väster och hittar BBC:s temasidor om jul. Förutom de givna matrecepten får man också beskrivning på hur man binder julkrans, umgås med släktingarna och hittar den perfekta festklädseln. Lagom lättsamt men ändå innehållsrikt. Många samlar jullänkar i dessa dagar: svenska Inetmedia har gjort det på kalendersättet - en ny länk varje dag. Själv tänker jag nu ta julledigt i två veckor. Ljuvligt
God Jul och Gott Nytt År

2004-12-22T19:35:00.000+01:00

Wikipedia
Vart tog alla människor vägen? Jag sitter i informationsdisken här onsdag kväll och i det närmaste inga låntagare i sikte. Julklappsköp i spöregnet kanske? Kollar runt, vänder tillbaka till Wikipedia som jag inte besökt på länge. Undersöker speciellt den svenska. Den börjar bli ambitiös för att vara ett frivilligprojekt. Läser om ordet konst, närmare bestämt konstbegreppet. Noterar att man även pratar om det postmoderna konstbegreppet, vilket inte sker i Nationalencyklopedins (inloggning krävs) artikel - trots att det är min favoritlärare (Göran Hermerén) från Lund som skrivit. Sydsvenskan har en artikel om wiki-fenomenet i dagens tidning.

2004-12-22T19:27:00.000+01:00

Databas: Biography resource center
Tidigare har jag klagat på tillgången när det gäller källor inom humaniora. En databas som vi har på biblioteket här i Stockholm är Biography resource center, men tyvärr måste man befinna sig i biblioteket för att nå den. Sitter och studerar Malmö stadsbiblioteks sajt och noterar att de också har tjänsten, men med fjärrtillgång - dvs att bibliotekets låntagare kan nå den hemifrån med hjälp av lånekortet. Man har även Contemporary authors och Ebsco med fjärrtillgång. Här på SSB har vi ännu så länge bara Ebsco, men jag hoppas på fler; Artikelsök till exempel.

2004-12-22T19:08:00.000+01:00

Julhandbok
Via Biblioteksbloggen kommer bästa boktipset så här i juletid: Julhandboken från Svenska standardiseringsinstitutet. I sådana lägen börjar jag alltid undra. Är det här ett skämt eller inte? Nog låter det skämt alltid, men å andra sidan kan man standardisera jordgubbars storlek i EU så kan man nog det mesta. Får man skämta på standardiseringsinstitutet? Alternativt får man verkligen ge ut en bok om detta? Kommentera gärna, jag har ju äntligen öppnat kommentarmöjligheten här.

2004-12-22T15:39:00.000+01:00

Ny biblioteksblogg - Teknikaliteter
Jultrötthet och tanketorka eller vad man nu kallar det. Nåväl, tillsammans med ett par kollegor inom teknikområdet har jag startat en ny blogg som heter Teknikaliteter. Vi arbetar alla med ämnet teknik på Stockholms stadsbibliotek och tänkte testa att nå vår målgrupp med en blogg, inte bara på det fysiska biblioteket. Läs gärna den, och kommentera och tipsa! Boktips, lästips, topplistor, länktips, omvärldskikande och liknande är tanken att det ska bli. Lite lättare blir det också att hålla den igång när vi är flera.

2004-12-03T08:58:00.000+01:00

Ämnesportaler: KvinnWebb
Hade igår stor nytta av KvinnWebb för att hitta material om genusperspektiv inom speciella ämnesområden. Hittade inget tryckt men här fick jag länkar till både sajter som verkade intressanta och några fulltextdokument direkt. Just nu uppdateras inte KvinnWebb eftersom den vid årsskiftet ska slås samman med ämnesportalerna Agora (humaniora och religionsvetenskap), SamWebb, och Rättskällan till en portal med gemensam ingång (men varje del kommer också att ha en egen startsida). KvinnWebb är inte så stor, idag cirka 330 resurser, men är en bra samling med kvalitetsgranskat material som är svårt att hitta. Man kan välja ämnesingång (i form av webbträd), resurstypsingång eller göra en sökning. Målgrupp är forskare, studenter, bibliotekarier och allmänhet.

Den nya gemensamma portalen kommer att få ett nytt gränssnitt, större fokus på studenter och OAI-anpassing (open archives intitiative protocol for metadata harvesting), vilket gör det möjligt för andra aktörer att utnyttja resurserna.

2004-11-23T16:36:00.000+01:00

Chatta med en bibliotekarie - Fråga biblioteket
Visst är det bra att man kan prata med en bibliotekarie utan att åka till biblioteket? 249 bibliotekarier på 38 bibliotek runt om i Sverige och på Åland turas om att sitta beredda på alla möjliga typer av frågor. Nyss svarade de på den här frågan: Finns det några bra hemsidor om författaren Lemony Snicket? Många frågeställare idag är skolelever men fler frågeställare från den breda allmänheten efterfrågas!

Man kommunicerar via chatt (dagtid i veckorna) eller e-post (när som helst) och får professionell hjälp med sina frågor. Forskningsbiblioteken har motsvarande tjänst för sina studenter: Jourhavande bibliotekarie

2004-11-18T14:28:00.000+01:00

Google lanserar ny akademisk söktjänst
Google lanserar en ny akademisk söktjänst i testversion. Intressant när de kommersiella aktörerna ger sig in på det akademiska området. Kollegorna på Internetbrus har skrivit en bra artikel om detta, inklusive en del kritik.

2004-11-04T16:11:00.000+01:00

Hitta vetenskapligt material med hjälp av open access
I april skrev jag om den vetenskapliga sökmotorn Scirus, där även en del referenser till kommersiellt material finns. Open access till vetenskaplig information växer sig allt större, och i dagsläget är Google inte till mycket hjälp. Flera intitiativ finns för att samla och göra vetenskaplig textproduktion tillgängligt. Wilhelm Widmark och Glenn Haya från SUB presenterade några av dem för oss på SSB. Alla databaserna bygger på det så kallade Open Archives Initiative (OAI) metadata harvesting protocol. Det gör det möjligt att dela, samordna och samsöka olika öppna arkiv i olika miljöer. Går man in i resources kan man bläddra och söka efter de flesta öppna arkiv.

DIVA, Digitala vetenskapliga arkivet innehåller avhandlingar och andra publikationer i fulltext (pdf-format)från ett antal nordiska universitet och högskolor. Ett svenskt konsortium ligger bakom och det har utvecklats vid Uppsala universitetsbibliotek. Forskarna lägger själva in metadata, vilket ger variationer i kvalitet. Cirka 1500 dokument finns tillgängliga idag. Sökfunktionen är primitiv.

CDS - Cern document server, är en fysikdatabas med över 320 000 dokument i fulltext. "preprints", artiklar, böcker, tidskrifter, presentationer och även multimedia finns.

RePec - Research papers in economics, innehåller working papers, tidskriftsartiklar, mjukvarukomponenter inom ekonomiområdet. Fritt tillgängligt.

Oaister - enorm bas med gratis tillgängliga vetenskapliga resureser inom alla områden. Svåröverskådlig genom sin innehållsrikedom.

DOAJ - Directory of open access journals, producerad av Lunds universitet, ger fulltextartiklar från idag 1345 tidskrifter, varav 331 sökbara på artikelnivå.

Sheet music consortium arbetar för att bygga ett öppet arkiv med digitala noter.

2004-11-04T15:35:00.000+01:00

Examensarbeten och studentuppsatser i fulltext i Libris Uppsök
LIBRIS Uppsök är en söktjänst för examensarbeten och studentuppsatser i fulltext från svenska universitet och högskolor. De studentuppsatser och examensarbeten som ingår i databasen är elektroniskt publicerade i fulltext vid respektive lärosäte. Varje post har en länk till uppsatsen i fulltext. 3199 poster finns idag, förhoppningsvis är det hela i växande. Titel, författare, nyckelord, år, uppsatstyp, lärosäte är sökbara. Även ämneskategori är sökbar/bläddringsbar.

2004-10-12T11:55:00.000+02:00

Läs originalutgåvorna av Eddan och Hokusais Manga på din dator
Stockholms stadsbibliotek låter sina låntagare läsa digitala versioner av originalutgåvor av intressanta böcker tillgängliga. Med hjälp av en speciell e-boksläsare, Library reader (från ett svenskt företag Touch & Turn) kan man bläddra i böckerna och se dem precis som de ser ut i den fysiska världen. Många av originalen är annars helt otillgängliga för allmänheten så det här känns som ett utmärkt möte mellan gamla verk och ny teknik. 10 böcker finns till att börja med, förutom Eddan och Hokusais Manga också Vadstenadiariet, Keats Endymion, Fredrika Bremers Ett skissalbum och några till. Även British Library, Biblioteket i Alexandria och några andra bibliotek använder samma teknik.

2004-09-30T15:48:00.000+02:00

Utvecklas som digital bibliotekarie
Washington state library har ett webbaserat utbildningsmaterial för att utvecklas som bibliotekarie inom virtuell/digital referenstjänst. I fem veckoavsnitt kan träna olika färdigheter och får också bra länkar att gå vidare med. Kärnkompetens, internetkunnighet, datorsnabbhet, utvärdering av kvalitet är några områden att frossa i.

2004-09-28T17:31:00.000+02:00

Ann Lipow död
Läser tyvärr att Ann Lipow är död. Hon var vår mentor här på SSB när det gäller det digitala referensarbetet och den som fick igång oss på många sätt. Tacksam att vi fick ha en heldag med henne och bli inspirerad, men ledsen över att en så viktig person inte finns längre.
Har inte hunnit att läsa bloggar på ett tag, därför missade jag infon och såg den först idag i Mentatbloggen, nyheten var från 10 september.

2004-09-28T16:56:00.001+02:00

ChALS 2004 - Chalmers annual library seminars
Dagen innan Bok- och bibliotek passade Chalmers på att ha sitt årliga biblioteksseminarium. Trots en inställd talare var det mycket intressant om framtidens bibliotek. Speciellt spännande tyckte jag att Peter Gall Krogh, arkitekt/biträdande professor vid Århus arkitektskola, var. Han pratade om de experiment man utfört på Århus bibliotek inom ramen för "The future hybrid library". Mer information finns på http://www.interactivespaces.net/. InfoPillar och iFloor var spännande försök, hoppas på kommersiella lösningar med liknande kreativa idéer.

De interaktiva agenterna blir fler, Johan Björnström, civilingenjör för kunskapsbildning och kommunikation vid Chalmers pratade om interaktiva agenter som en del av internetupplevelsen. Inlärningsprocesser förbättras, minskat antal återkommande frågor, skapande av en personligare webbmiljö och snabba svar på ett enkelt sätt, alltid tillgänglig är framgångsfaktorer. Johan Björnström har bland annat utvecklat en agent för Chalmers studenters sajt. Ett bra exempel på agenter på webben är Erik på Skatteverket, http://www.skatteverket.se/deklaration/04/erik/

2004-09-28T16:39:00.000+02:00

Bok- och biblioteksmässan
Alldeles utmattad av Bok- och biblioteksmässan försöker jag åter samla mig och blogga vidare. Cirka 20 000 besökare på torsdagen och cirka 30 000 på fredagen; Är det verkligen någon som tycker mässor är ett mänskligt sätt att umgås och ta till sig nyheter? Fick pustat ut något mellan varven med något litterärt seminarium, bland annat unga brittiska författare. Fast egentligen var jag ju där för att kolla in teknik. Axiell hade en del nyheter att presentera inför nya versionen av Book-it: skuldbetalning direkt i opac, meddelanden till låntagare, stöd för unicode(hurra!), redan i träfflista visa vad som är inne bland annat. Axiell hade också en snygg betalautomat/netloan-kiosk, en sådan behöver vi på SSB.

Kollade också Codecos RFID-teknik, tänker kolla närmare på det inom kort.

SSB var inblandat i flera seminarier/presentationer: Internationella biblioteket lanserade sin nya webbplats - mycket snyggt, förstudien för nytt bibliotek presenterades av stadsbibliotekarie Inga Lundén och Anette Johansson med flera berättade om försök med så kallade profilinköp av medier.

2004-08-06T10:54:00.000+02:00

Bra bibliotekssajter?
Som projektledare för ny webb på Stockholms stadsbibliotek är jag på jakt efter bra inspirationssajter. Köpenhamn har en ganska bra sida, tydlig och innehållsrik. Århus har en del bra inslag, men inte konsekvent genomfört. Norrköping är rätt innehållsrik, hyfsat tydlig men lite gammal känsla. Seattle har en fräsch sida, med färgkodade fält för olika typer av aktiviteter. Brooklyn har också färgkodat olika navigationsval, vilket väl inte funkar så bra för icke-seende läsare. Har hittat en del icke-bibliotek, men behöver fler bra bibliotekssajter. Så om du har något tips på en riktigt bra sådan, när det gäller innehåll, informationsarkitektur, navigation, grafisk form eller annat så är jag tacksam för ett mejl: elisabet.fornell snabel-a.kultur.stockholm.se (du kan läsa det men inte spammarna).

2004-08-03T10:15:00.000+02:00

Konferenser man önskar man kunde gå på (eller ska gå på)
70:e IFLA går av stapeln nu i augusti, 22-27 närmare bestämt. Inte så pjåkigt, temat är "Libraries: Tools for Education and Development"

12th Nordic Conference on Information and Documentation hålls 1-3 september i Aalborg, Danmark handlar om "knowledge and change". För att citera: "The mission of this main conference theme is to accentuate a number of essential and timely academic and professional issues in our field: How should knowledge be organised to foster innovative change? How do organisations utilise internal knowledge resources so as to facilitate creativity and competitiveness? How can information professionals contribute to organisational learning?"

Från Blogg og bibliotek snappar jag att det blir en Internet librarian konferens i London 10-12 oktober. 3 spår finns att följa: Digital libraries & electronic resources, Information issues och Cyber clinics. Själv tycker jag att cyber clinics låter mest intressant, med mobile libraries och annat.

Till Bok och biblioteksmässan i Göteborg 23-26 september verkar det som om jag ska åka igen, för första gången på länge. Lyckliga jag eftersom det är brittisk litteratur som tema.

Borås stadsbibliotek och bibliotekshögkolans nationella konferens samarbetar i år med Fråga biblioteket och Jourhavande bibliotekarie, så dit åker jag som seminarieledare. Tema Mötesplats för framtiden. Spännande värre att återse Borås efter så här många år. Lite spretigt program men det kan bli intressant.

Btj:s ikoner arrangerar konferensen "Har det framtida biblioteket en framtid i det framtida samhället?" i Stockholm den 15 oktober. Man hittar bland annat min nuvarande högsta chef Inga Lundén där, liksom min tidigare chef Sven Nilsson.

2004-08-02T13:39:00.000+02:00

Tidningar på nätet
Sommartider, lata dagar på biblioteket och inte så många frågor i informationsdisken. Passar på att läsa tidningar på nätet. Lätt att komma till, lätt att avbryta när man ska göra något. Numera tycker jag nästan att en tidning som inte har en omfattande sajt är en mindre viktig tidning. Som man kan tänka!
DN på nätet har alltid varit föredömlig, stort innehåll gratis och bonusmaterial som arkivsökning för prenumeranter. Eftersom jag själv bytte till Svenskan i vintras på grund av ideologiska skillander (tycker att tryckta DN har blivit alltför kvällspressinfluerad och när man publicerade namn och bild på en misstänkt, men inte dömd utrikesminister var måttet rågat) är det bra att kunna komplettera med intressanta DN-artiklar.
SvD verkar vid första anblicken inte innehålla så mycket på nätet, men om man klickar vidare i avdelningarna till vänster når man betydligt mer än man tror. Tidigare var en del material skyddat med medlemskap, men det är visst borttaget nu. Man kan till exempel läsa massor av spännande artikelserier under idag-rubriken. Man kan också prenumerera på tidningen i pdf-format. Intressant att slippa all pappersinsamling.
The Guardian känns behagligt engelsk (till skillnad från amerikanska medier som jag har svårt att stå ut med). Många långa intressanta artiklar inom teknik(se online-avdelningen), resor och internationell politik.
Så kan man tillbringa långa stunder. Är jag extra ambitiös kan jag också tänka mig att titta in på Jyllands-posten, Die Welt, Libération (nej, så bra är jag inte på franska men med hjälp av Babelfish löser sig översättningen)

2004-06-04T14:39:00.000+02:00

Fass och Superlibrarian
Bronkit fick iväg mig till doktorn och för att kolla vad det var hon skrev ut sökte jag självklart upp medicinerna i Fass. Apotekets sajt gav också bra information om bronkit, mer än jag hade hoppats på.

New Jersey Library har lanserat sin Super librarian till vår räddning, med mottot no boundaries, no limits, know your library. MÅlet är att visa upp biblioteket för New Jersey-medborgarna och få dem mer aktiva. Spännande! (Från Blogg og bibliotek)

2004-05-24T13:11:00.000+02:00

Finns det bra resurser inom humaniora?
Är det bara jag som tycker så eller är det faktiskt svårare att hitta vettig information på nätet inom humaniora än att hitta inom naturvetenskap? Är det bara inom teknik och naturvetenskap som den goda hackerkulturen finns? Att dela med sig, är det så svårt? Letade efter någon bra källa till biografisk information, och hittade ingen riktigt bra. Via internetsögning fick jag upp biography.com men den känns väl så där. Lite för mycket reklam och för lite information, men man tar ju vad man får. Enligt uppgift är detta en sökmaskin till Cambridge Encyclopedia Database, Cambridge Dictionary of American Biography och A&E med bl. a. Biography and History Channels and Biography Magazine.

2004-05-14T13:21:00.000+02:00

Swedish research news - svensk forskningsblogg
Swedish research news presenterar ny svensk forskning presenteras med stöd från Vetenskapsrådet. Universiteten kritiseras ofta för att inte göra sina resultat tillgängliga för den allmänhet som bekostar forskningen via skattsedeln. Nu får man på bloggen en gemensam ingång till nyheter inom forskning från alla universitet i Sverige. Kan syndikeras med Atom, RSS 1.0 och RSS 2.0.

2004-05-13T09:49:00.000+02:00

Inte bara telefonkatalog
När jag gick på Bibliotekshögskolan 89-91 talade min favoritlärare Lill Andrén sig varm för en bortglömd referenskälla: telefonkatalogen! I dessa digitala dagar finns det all anledning att tala sig varm för telefonkatalogen på nätet.

På Gula sidorna kan man göra enkla och mer avancerade sökning efter specifika företag, efter något företag i en viss bransch, söka via gatuadress etc. När man väl hittat sitt företag kan man också klicka på en karta så att man hittar dit. På gula sidorna hittar man också kommuninformatio med adresser, länkar, viktiga telefonnummer, och givetvis med karta.

På "vita sidorna", dvs Privatpersoner kan man söka efter folk i hela landet utan att bläddra i många tunga tryckta kataloger. Vet man inte exakt kan man söka på "liknar" och "börjar med". Även här får man karta så att man kan hitta till sina vänner. Skicka blommor, vykort och biobiljetter gör man kanske inte så ofta men möjligheten finns direkt kopplad.

Internationella telefonkataloger på nätet har samlats av Köpenhamns kommunbibliotek.

2004-05-02T13:17:00.000+02:00

Medicin på nätet
Söker man efter medicinsk information och bibliotekets böcker inte räcker till eller redan är utlånade kan räddningen vara Medline. Producerad i USA, av National Library of Medicine känns Medline pålitlig. Den innehåller cirka 650 tematiska hälsoområden, medicinsk uppslagsbok, läkemedelsinformation, hälsonyheter, instruerande lektioner och länkar. Sökte efter smittkoppor (vi hade bara två böcker inne, varav den ena var från början av förra seklet) och fick upp flera intressanta saker - både översikter och mer specifika. Låntagaren var ute efter vaccin, och det fanns det en hel del om.

Jag minns när jag i början av 90-talet arbetade på Karolinska institutet och Medline var något synnerligen exklusivt som man undervisade i och som var tillgängligt bara för dyrt betalande medicinska bibliotek och andra. Nu är Medline en gratis tjänst, tillgänglig för alla.

Länkar till svensk medicinsk information hittar man på Karolinskas länkkatalog.

2004-04-29T17:43:00.000+02:00

How stuff works - så funkar det "Hur fungerar kylan ett kylskåp?" "Jag vill veta mer om hissar" är en typ av frågor som lätt besvaras i How stuff works. Där får jag veta massor om kylskåpets delar, kylteknik, kylcykeln, gas och propankylar - allt med bilder och skisser. Sajten är reklamfinansierad så jag får köpinformation också. Språket är engelska vilket gör att de små liven (det är oftast ynglingar som ställer den här typen av frågor) får lite språkträning också. Man kan dels göra en sökning, och dels bläddra i olika temaområden: bil, dator, elektronik och vetenskap med mera.

2004-04-26T12:05:00.000+02:00

Scirus - sökmotor för vetenskapligt material
Titt som tätt har vi på Stockholms stadsbibliotek klienter som vill ha mer vetenskaplig information. Eftersom folkbiblioteken sällan satsar på detta (och knappast har det som uppdrag) blir det ofta svårt att hjälpa till. Att använda Google och andra vanliga sökmotorer är meningslöst eftersom man inte kan begränsa urvalet till vetenskap. Det finns dock en vetenskaplig sökmotor på internet: Scirus som gör det möjligt att söka efter "dolly" utan att få en mängd träffar på Dolly Parton utan i stället få fram det klonade fåret. Med Scirus söker man i 167 miljoner sidor från bland annat i vetenskapliga tidskrifter, opublicerad forskning, universitetssajter, företagssajter, konferenser och diskussionsgrupper. Man kan skriva in enkla sökord och få hjälp med att förfina sin sökning, man kan använda vanlig Boolesk sökning, välja källor, tid, informationstyp med mera. Elsevier (det stora förlaget som allt fler bibliotek börjar ha lite otalt med eftersom de tar rätt bra betalt för sina produkter) äger sökmotorn Scirus. Läs mer i Wired.

2004-04-23T09:12:00.000+02:00

Syndication och prenumeration på bloggen
Denna blogg kan nu nu syndikeras/aggregeras genom Atom. Du som ännu inte skaffat en aggregator (även om det är en bra idé om man läser många bloggar, jag har Bloglines som är webbaserad) kan prenumerera lite mer low-tech genom att gå med i mejlinglistan bibliotekarie på Yahoogroups. Varje gång jag publicerar på bloggen får man då en uppdatering i sin aggregator eller e-post (beroende på vad man valt).

2004-04-21T18:54:00.001+02:00

Inspirerande om kunskap och bildning
Under Fråga bibliotekets inspirationsdagar i Örebro talade också professor Bernt Gustavsson om kunskap och bildning. I stället för att som många andra se bildning som inlärandet av de klassiska texterna har han en bredare kunskapssyn.

Han talar om bildning som tar utgångspunkt i det man redan kan, utan denna koppling får vi kulturchock. Metaforer som resan, äventyret och spelet är viktiga. Glädjande återknyter han till Aristoteles och talar om 3 typer av kunskap:
Episteme: teoretisk-vetenskaplig kunskap=vetandet, det som "absolut inte kan vara på annat sätt"
Techne: praktisk-produktiv kunskap=kunnandet, allt det människan använder för att producera (såväl konst som hantverk).Yrkeskunnandet hör självklart hit.
Fronesis: praktis klokhet=klokheten, med "syfte att åstadkomma ett gott liv" för människorna.

Spännande är att med flera olika typer av kunskap finns det också plats för olika typer av intelligens, inte bara logisk/matematisk utan också språklig, kinestetisk, spatial, interpersonell, musikalisk och intrapersonell.

Klokheten har inte så mycket med formell utbilding att göra, lika lite som formell utbildning automatiskt innebär klokhet. Skönlitteraturen har åter fått en huvudroll genom att den kan bidra till klokheten genom att berätta historier som motverkar det som Bernt Gustavsson kallar "kulturell frikoppling". På vissa högskolor, till exempel i Jönköping har detta redan fått genomslagskraft. Leif Alsheimer, universitetslektor låter sedan 1995 sina juridikstudenter läsa skönlitteratur.

2004-04-21T18:54:00.000+02:00

Kunskapskanalen i digitala tv-nätet
Under virtuella referenstjänsten Fråga bibliotekets inspirationsdagar i Örebro berättar två projektledare från SVT och Utbildningsradion att den 27 september startar den nya temakanalen Kunskapskanalen. Meningen är att förstärka folkbildningsprogrammen och utbildningsprogrammen i det framtida TV-landskapet. Den nya kanalen kommer att finnas i det digitala tv-nätet, idag tillgängligt för 1/3 av TV-publiken. Ökad efterfrågan på kunskapsprogram, men också för att svara mot det förändrade tv-lanskapet av idag är bakgrunden. Tendensen är att de vanliga kanalerna 1, 2, 3, 4 och 5 tappar tittare medan de nischade kanalerna ökar kraftigt. Sändningar söndag till torsdag mellan 18 och 23 blir det i startskedet. En mix av nyproducerade program (främst från UR), nyinköp och redigerat arkivmaterial kombinerat med plats för material från några universitet och högskolor utlovas.

2004-04-19T10:52:00.000+02:00

Databasen Ebsco - fortsättning
Pratade mig varm för databasen Ebsco häromdagen här på bloggen. I fredags var jag på en kort presentation av Ebsco och några andra databaser vi har här på Stockholms stadsbibliotek och fick lite mer fakta och tips.

48% av materialet i Ebsco är amerikanskt, resten internationellt. Man kan ändra formatet för resultatlistan, vad man vill ska presenteras, om man går iin i preferences. Man kan också lägga sina resultat i en folder och spara (både i sessionen och längre om man loggar in). Dessutom kan man mejla sina resultat och filer. Det går att spara sökningar för att kunna göra dem senare och skapa så kallade alterts(=larm) som meddelar när något nytt inom min sökning kommer ut.

Ebsco Novelist är en annan databas som Ebsco producerar, den ingår alltså inte i den vanliga Ebsco host master elite. För oss som arbetar med skolelever och deras arbeten är det guld att kunna hitta recensioner, diskussionsunderlag, porträtt, listor över best fiction och med hjälp av ämnesord hitta liknande böcker. Jag gjorde en sökning på Paul Auster och fick upp flera recensioner, författarporträtt, sammanfattning och analys samt tips på liknande böcker. Underbart!

Som jag sade har Stockholms stadsbiblioteks låntagare tillgång till dessa databaser, men också många andra har också detta genom så kallat konsortiesamköp av nättjänster. För folk- och skolbibliotek är det KULDA som upphandlar. Det är en god idé att hålla koll på vilka databaser de erbjuder för tillfället och vilka som är på gång. Motsvarande organisation för forskningsbiblioteken är BIBSAM.

2004-04-14T18:25:00.000+02:00

Put it back!
Det är inte utan att man känner sig lite vilsen i sökmotorvärlden nu. Google gör stora förändringar och det känns inte lika bra som förut. Yahoo (som jag personligen aldrig tyckt om) köper upp favoriten Alltheweb och Alta Vista bara för att sluta utveckla dem. Vart ska en sökande människa vända sig. Självklart blir det mycket google, men jag håller med User Friendlys seriestrip". Letar bilder, och får på Yahoo inga vettiga svar, tvingas gå till Google igen. Monopol är inget kul. Vem tar upp kampen?

Bästa guiden jag har hittat till att använda Google är dansk, gjord av Erik Hoy på Köpenhamns kommunbibliotek.

2004-04-13T16:02:00.000+02:00

Webbresurser att bli glad av
Påskägg varje dag kan man få om man använder vissa webbresurser. Man blir glad som om man fått en present! Man hittar fortfarande mycket exempel på internets grundidé: att dela med sig. Inte bara bloggar utan seriösa omfattande sajter, både kommersiella och privata.
About.com är en lysande gratis webbkatalog/guide. Sambon kom igång med gitarrspelande med deras gitarrguide och själv njöt jag av guiden över japanska. Seriösa lektioner, kulturyttringar, skrivkurs med mera. Sysselsättning många timmar. Tyvärr saknar sailing en guide, så där hade jag inget att hämta i helgen när vårrustningen började.

2004-04-07T20:26:00.000+02:00

Databaser på bibliotek: Ebsco

En resurs som är lätt att glömma på biblioteken är databaserna. Lite försynt tittar de fram under lite olika rubriker på bibliotekens webbplatser och kataloger. Även vi som officiellt arbetar med baserna kan glömma bort dem i det dagliga arbetet, och tyvärr också att rekommendera till våra användare. Jag gjorde en återupptäckt idag: Ebsco.

Ebsco är skapad speciellt med tanke på folkbibliotek och ger artiklar i fulltext från 1 150 allmänna internationella tidskriver inom ett brett område. Några (cirka 40) referensverk finns också med i basen. Dessutom finns indexering och abstracts från ytterligare 2 300 publikationer. Letade efter material om Eva Péron och Paul Auster och fick flera trevliga napp i fulltext.

Det allra bästa med Ebsco är att den för många är tillgänglig både på det fysiska biblioteket men också i det virtuella biblioteket hemifrån. Till exempel har man som inskriven låntagare vid Stockholms stadsbibliotek möjlighet att logga in i Ebsco hemifrån. Allt man behöver är numret på sitt lånekort.

2004-04-03T10:51:00.000+02:00

Vad är en blogg egentligen?

Visserligen läser du just nu en blogg, men en förklaring är trots allt på sin plats.

Ordet blogg (på engelska blog) kommer från "weblog", alltså en blandning av "web" och "log". Web antyder att en blogg ska vara på webben och log indikerar att det är någon form av kronologisk dagboksanteckning. Typiskt för en blogg är att den är omvänt kronologisk, alltså det nyaste kommer överst och det äldre längre ner. Idealiskt bör man publicera något nytt ofta för att intressera läsarna, åtminstone ett par gånger i veckan. Ett arkiv för ännu äldre noteringar bör också finnas lättillgängligt. Tonen är mycket informell, snarast pratig som i mejl och tillsammans med lättanvänd teknik är det möjligt att faktiskt upprätthålla någon frekvens i skrivtakten.

Ursprungligen var bloggar gjorda av enskilda personer men med tiden har även bloggar gjorda av flera personer eller rent av institutioner blivit vanliga. En blogg är oftast tematisk, handlar om till exempel bibliotek, anorexia, bilar eller något annat angivet. Den stora poängen är att man på ett enkelt sätt anammar internets grundidé: att dela med sig. Jag har hittat något intressant, upptäckt något eller rent av tänkt något och delar med mig till de intresserade.

Exempel på bra biblioteksrelaterade bloggar : Internetbrus som bevakar sökmotorernas utveckling ingående. Produceras av bland annat min kursare från BHS, Lars Våge. Biblioteksrelaterat om företeelser inom relevanta för biblioteksvärlden, produceras av två bibliotekarier på KIB om jag inte minns fel. Internetsøgning är av en dansk bibliotekarie på Köpenhamns stadsbibliotek om sökmotorer och liknande.Library stuff är amerikansk. Hitta fler genom bland annat Feedster och Blog search engine.

Vill man själv börja blogga finns det flera enkla tjänster att använda, vissa är gratis och vissa med mer avancerade funktioner kostar pengar. Två av de vanligaste är Blogger (som jag använder) och TypePad men det finns många fler. Man behöver egentligen inga kunskaper i html och det går fort att komma igång.

Överkurs än så länge om du när ny bloggläsare: Eftersom det finns så många intressanta bloggar och andra sajter man vill hålla reda på finns det en enkel teknik för att bevaka alla dessa sidor. I stället för att dagligen gå in på de kanske 50 sajter man är intresserad av använder man en teknik kallad RSS (flera uttydningar finns, en är "really easy syndication").Man får då en sammanställning av de bloggar man "prenumererar" på utan att behöva gå till var och en sajt. Varje gång ett nytt inlägg eller något uppdatering sker får man dessa. Man skaffar en så kallad aggregator, många är gratis. Den jag använder heter Bloglines och har fördelen att den är webbaserad i stället för att vara ett program man laddar ner. Det gör att jag kan läsa sammanställningen av bloggarna och vanliga sajter på vilken internetansluten dator som helst.

2004-04-01T12:40:00.000+02:00

Lär känna dina referenskällor!

De flesta har väl förstått att sökmotorer inte är internets kompletta svar på livets frågor. Precis som med tryckta medier måste man lära känna sina referenskällor på internet. Som bibliotekarie brukar man bekanta sig med gamla och nya referensverk, handböcker etc. och på samma sätt måste man göra med internetkällor. Leta rätt på och lär känna ett mindre antal källor, bekanta sig ordentligt, testa olika funktioner, flikar och sökverktyg som finns tillgängliga. Detta gör man på kammaren, inte när man har frågeställaren framför sig. Du måste veta vad du kan förvänta dig när du går in i Lagrummet, How stuff works , CIA world fact book, Medline och andra. Skaffa goda startpunkter, till exempel webbkataloger granskade av experter: Mölndals webbkatalog och Librarians index to the internet är två, men det finns flera andra bra.

En stor skillnad mot tryckta medier är flyktigheten. En internetkälla förändras ständigt och kan försvinna över en dag. Man måste därför fortsätta bevaka sina källor även efter att de har publicerats första gången, eftersom de kan förändras. Skaffa prenumerationer på nyhetslistor, läs bloggar och följ med vad som händer när det gäller dina favoriter. Jag kommer att återkomma till några nyhetslistor och bloggar lite senare.

2004-04-01T09:38:00.000+02:00

Vad hände med Google i veckan?

Någonting hände med Google i veckan. Utan ett alltför avancerad analys kan jag konstatera att i början av veckan kunde jag inte söka på enkla stora företagsnamn och få träff på första sidan. Detta verkar ha skärpts upp till mitten av veckan.

Borta är dock flikarna för olika typer av sökning på resultatsidan(bilder, nyheter etc.). En grundligare efterforskning behövs märker jag. Visserligen brukar jag använda andra sökmotorer för både bilder och nyheter, men nu här Alltheweb tas ur bruk av Yahoo (som numera äger den) får vi visst tänka om. Och jag som hade gjort lektionsupplägg med dessa två. Hem och göra om!

2004-03-26T13:54:00.000+01:00

Teoma - när man vill göra djupare sökningar

Som folkbibliotekarie får man ofta frågor från skolelever och andra av typen: "Jag ska skriva ett arbete om hälsovård i Australien och vill ha massor av information". Tyvärr finns det inte så mycket tillgängligt i tryck och Google är inte heller hjälpsam. En räddare i nöden kan vara Teoma som presenterar resultat på ett annat sätt. Dels får man en vanlig resultatlista, men framför allt får man förslag på hur man kan förfina sin sökning, till exempel "Welfare statistics" och "Australia Health care". Klickar man på dessa får man resultatet för denna mer väldefinierade sökning.

I samma högerspalt på resultsidan får man också något som heter "Resources - link collections from experts and enthusiasts". Detta är alltså sajter som har omfattande länkar inom sökområdet. Bra när man inte vet exakt vad man är ute efter utan behöver flera förslag.

Tyvärr är båda funktiorna ojämna i kvaliteten, och fungerar främst med engelska söktermer. Men när man har uttömt Mölndals länkkatalog och Skoldatanätets länkskafferi kan det vara idé att försöka med Teoma.

2004-03-24T13:11:00.000+01:00

Kan man lita på det man hittar på internet?

Precis som vanligt måste man använda sunda förnuftet: handlar en sajt om pappersvikning så behöver man kanske inte vara så noga med källkritiken men handlar den om medicin är det betydligt viktigare. Det bästa med webben är ju samtidigt det sämsta: vem som helst kan publicera i stort sett vad som helst. Till skillnad från tryckta medier finns det sällan en redaktionell granskning. Den måste man själv göra.

Klassiska frågor:
-Vem har gjort sajten?kontrollera om det finns information om vem som står bakom.Tydlig sådan är mer förtroendeingivande än anonymitet. Myndigheter är ofta pålitliga. Men det kan också företag och privatpersoner vara. Finns det kontaktinformation?
-Hur omfattande är sajten? Verkar den seriös?
-När uppdaterades den, hur ofta uppdateras den?
-Har du jämfört med andra liknande sidor?
-Vem länkar till sajten? link:www.ssb.stockholm.se i Google ger en lista över vem som länkar till SSB:s sajt.
-Varför har upphovsmannen publicerat informationen? Vinstintresse, allmänintresse, propaganda?
-Görs den verkligen av den som uppges? Kontrollera vem som äger domänen: Nic (.se domäner) Whois (utländska domäner)

2004-03-18T17:23:00.000+01:00

Anne Lipow - Den professionelle bibliotekarien, om referensarbete

Stockholms stadsbibliotek hade heldagsseminarium och heldagsworkshop med Anne Lipow från Library solutions institute i Berkely Kalifornien. "Hur omdefinierar vi det professionella hos bibliotekarien: att hantera behovet av förändring av innehållet i bibliotekariens arbete" och "Beyond virtual reference: building cyberbranch of the library" var titlarna på hennes föredrag. Dessutom samtalade hon med Christina Persson, stadsbibliotekarie i Göteborg om hur man professionaliserar professionen. Konkreta exempel på "tänka utanför ramen"-bibliotek varvades med idéer om varför och hur vi kan fortsätta utveckla bibliotekarierollen och minska avståndet mellan användarna och biblioteket. Gamla färdigheter som referensintervjuteknik betonades, men också viktiga nya tekniker som problemlösning och kvalitetsmätning.

Neutral frågeteknik pratades det en hel del om. I nya virtuella tjänster glöms denna färdighet bort. Men här har man stor nytta av dem, eftersom man inte träffar frågeställarna öga mot öga. I chatten kan man gärna ha neutrala frågor i de färdiga svarsbankerna.

Flertalet i publiken hade inte fått träning i detta under sin bibliotekarieutbildning, men dessbättre har det förändrats. En neutral fråga är inte en sluten fråga som har ett begränsat antal svar. En neutral fråga innehåller inte något substantiv, adjektiv eller adverb från frågeställaren. Exempel på neutrala frågor:
- Kan du beskriva vilken typ av information du vill hitta?
- Är det en specifik fråga du försöker besvara?
- Hur ska den här informationen hjälpa dig?
- Vad hoppas du hitta?
- Berätta mer, jag börjar få en bild av vad du försöker göra!

2004-03-17T22:34:00.000+01:00

Google

Säga vad man vill om att Google har försämrats på sistone, men den är fortfarande den sökmotor jag använder oftast.
Google är bäst om man snabbt vill ha några korta bra svar, speciellt om man redan vet något om ämnet! Tänk dock på att precisionen minskat det senaste året. Om man är obekant med ämnet bör man i stället använda någon webbkatalog eller någon av sökmotorerna Hotbot och Teoma. Fortfarande är Google mycket bra, speciellt som de hela tiden utvecklar nya verktyg och funktioner, oftast bara för den engelska versionen.

Google Toolbar är ett litet verktyg som man laddar ner i form av en sökruta uppe verktygsraden på webbläsaren. Då kan man snabbt söka direkt i google oavsett var man är utan att behöva gå till deras hemsida. Toolbar har också den ljuvliga funktionen att den blockerar så kallade pop-ups (internetgisslet, där det öppnas en mängd reklamfönster som man inte vill ha- till och med Svenska Dagbladet har sådana.) Finns på de flesta personaldatorer i sal 2, 3 och 4.

Kalkylator inbyggd: skriv till exempel 5 miles in kilometres (på engelska) så får du svaret direkt, eller 5+5*2

Sök också på synynomer(på engelska), testa till exempel ~food så söker den också på synonymer

Få definitioner (på engelska) define: world wide web

Web quotes, vad säger man om sajten du är intresserad av: . Testa till exempel www.gatt.org och jämför med www.wto.org

Bakgrundsinformation om sajter: testa tilll exempel info:www.skanska.com

Google ger ofta stavningsförslag om man stavar fel.

Färsk internationell nyhetssökning: finns också en flik för detta om man går in på Googles hemsida (svensk nyhetssökning görs bäst hos Eniro eller i våra betaldatabaser)

Nyligen har man hittar artiklar om Google i Svenska dagbladet, (gratis medlemskap krävs) och DIK-forum.

2004-03-17T22:28:00.000+01:00

Ny bibliotekarieblogg

Bibliotekarie med skrivklåda och intresse av att förmedla kunskap och upptäckter, det vill säga undertecknad, börjar härmed blogga. Tanken är att till kollegor och andra dela med mig av kunskaper i internetbaserat referensarbete i synnerhet och i viss mån annat referensarbete. Synpunkter och önskemål tas emot med intresse. Namnet bibliotekarie tar avstamp i dels min utbildning men också det faktum att jag är glad över att vara tillbaka i biblioteksbranschen och göra något som är bra och uppskattat. Efter flera års sidospår som lärare, skolledare, informatör, webbredaktör och produktchef för söktjänst på internet känns det som jag har återvänt till hemmet;-)