Inspirerande om kunskap och bildning
Under Fråga bibliotekets inspirationsdagar i Örebro talade också professor Bernt Gustavsson om kunskap och bildning. I stället för att som många andra se bildning som inlärandet av de klassiska texterna har han en bredare kunskapssyn.

Han talar om bildning som tar utgångspunkt i det man redan kan, utan denna koppling får vi kulturchock. Metaforer som resan, äventyret och spelet är viktiga. Glädjande återknyter han till Aristoteles och talar om 3 typer av kunskap:
Episteme: teoretisk-vetenskaplig kunskap=vetandet, det som "absolut inte kan vara på annat sätt"
Techne: praktisk-produktiv kunskap=kunnandet, allt det människan använder för att producera (såväl konst som hantverk).Yrkeskunnandet hör självklart hit.
Fronesis: praktis klokhet=klokheten, med "syfte att åstadkomma ett gott liv" för människorna.

Spännande är att med flera olika typer av kunskap finns det också plats för olika typer av intelligens, inte bara logisk/matematisk utan också språklig, kinestetisk, spatial, interpersonell, musikalisk och intrapersonell.

Klokheten har inte så mycket med formell utbilding att göra, lika lite som formell utbildning automatiskt innebär klokhet. Skönlitteraturen har åter fått en huvudroll genom att den kan bidra till klokheten genom att berätta historier som motverkar det som Bernt Gustavsson kallar "kulturell frikoppling". På vissa högskolor, till exempel i Jönköping har detta redan fått genomslagskraft. Leif Alsheimer, universitetslektor låter sedan 1995 sina juridikstudenter läsa skönlitteratur.